Nu bygger vi bredband i Borås!

För nästan precis ett år sedan blev jag påmind om ett problem som bara måste lösas. Igår ställde sig Kommunstyrelsen bakom det förslag som behövs för att lösa problemet.

Det var förra sommaren, på Gotland under den sommarvecka då Visby blir till en kokande gryta av seminarier, debatter och samtal om politik, alltså Almedalsveckan. Någon stack en broschyr i handen på mig med en tabell jag inte kunde gilla.

Den visar andelen per kommun som har tillgång till snabbt bredband 2010-2012. Bara 20 procent i Borås!

Jag visste för all del att det inte var riktigt så illa som tabellen visar – under 2013 anslöts många boråsare till bredband och vi nådde 33,7 procent i fiberrankingen som presenterades i våras.

Men självklart måste vi högre och nu är det avgörande beslutet på väg. Kommunstyrelsen behandlade igår Borås Elnäts affärsplan fram till 2020 som går ut på att gräva ner 410 km fiberkabel och som ska ge minst 90 procent av boråsarna tillgång till 100 Mbit/sekunds bredband.

För mig har det hela tiden varit självklart att staden själv ska äga nätet – det är grundläggande infrastruktur ungefär som gator och vägar, och det ska vara gemensam egendom. Många goda krafter har arbetat efter den linjen och snart är det dags att börja gräva!

Grattis studenter!

”Stort grattis till alla er 1230 studenter vid Almåsgymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Vi önskar er alla varmt lycka till och en skön sommar!”

Tidigare idag skickade Borås Stad ut detta lilla meddelande på den officiella Facebooksidan. Jag vill bara i all enkelhet instämma med ett jättegrattis!

Så här såg det ut på Allégatan vid lunch.

60 nya lägenheter centralt i Borås

Idag var jag med och tog det första spadtaget till det som ska bli 60 lägenheter i kvarteret Asplyckan, på den tomt som länge har varit P-plats där Kungsleden korsar Åsbogatan. Stadsantikvarien Fredrik Hjelm var med och berättade den intressanta bakgrunden.

Fredrik Hjelm

När städer fick stadsprivilegier avsatte staten ett markområde för stadens räkning, så också i Borås. Men själva stadsbebyggelsen fyllde inte ut hela området, där fanns också plats för jordbruk som kunde bidra till att hålla stadsbor med mat. Dessa jordbruk kallades landerier och Asplyckan där vi grävde idag var ett sådant.

Men Borås, och därmed stadsbebyggelsen, växte kraftigt under en lång period och allt fler kunde äga en bil. På 60-talet var det dags att flytta genomfartstrafiken från Allégatan och Kungsleden blev till. Därmed kom också slutet för hvuudbyggnaden på landeriet Asplyckan, som revs 1970. Sedan dess har där varit parkeringsplats. Till slut är det nu dags för att med Fredrik Hjelms ord ”sy ihop en reva i stadsväven”. För inte ska en central tomt ligga under asfalt som parkeringsplats!

Borås växer, över 1000 nya invånare förra året, och tillväxten fortsätter. Det behövs nya bostäder och vi kan få goda effekter av att fylla luckor i staden. Fler invånare i centrala Borås betyder bättre underlag för butiker, caféer och restauranger. Mer liv och rörelse, människor som promenerar, går ut med hunden etc ger stadskänsla och trivsel. Att lätt kunna gå eller ta bussen till jobbet, affären och andra servicepunkter kan hjälpa oss att minska behovet av bilresor.

Avslutningsvis en liten film. Vi lyckades inget vidare med att gräva i takt, men en del sand sprätte vi i alla fall iväg!

Borås en solig torsdag

Jag har fått ett antal bilder som visar en del av det spännande och roliga som händer i staden just nu.

Till helgen är det invigning av Textile Fashion Center och i samband med det startar också Skulpturbiennalen 2014. Det börjar märkas ordentligt kring Simonsland nu! Här är hela biennalens program med kartor och beskrivningar http://issuu.com/boras.com/docs/skulpturvandring_2014

Stensättning pågår kring Jaume Plensas ”House of Knowledge”

Vid en av ingångarna till Textile Fashion Center får skulpturen Michael stöd innan han kan stå själv.

Bokstavshuvudet ”House of Knowledge”, ännu under täcke, lockar till nyfikenhet!

”Vibration” heter denna vagn och det skulle det nog bli om man åkte med den för hjulen är kantiga. Här står den i sin flyttkartong. Häst medföljer också.

Igår invigdes den nya fantastiskt fina lekplatsen i Ramnaparken. Pröva den!

Mellan husen på Norrby finns nu för första gången små odlingslotter mellan husen, där intresserade Norrbybor kan pröva sina gröna fingrar.

I förra veckan var det också invigning av den nya platsen framför Röda Kvarn, och under bron kan man få en försmak av den gatukonstfestival som hålls i Borås i början av september.

Borås uppåt på företagsranking!

Borås nådde en  toppnivå i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner. Det här är en bra avstämningspunkt med hög trovärdighet, eftersom en viktig del av rankingen utgörs av enkätfrågor direkt till företagen. Det är naturligtvis väldigt positivt och glädjande att företagen i Borås tycker näringslivsklimat är så bra i Borås Stad.

De senaste åren blir det bättre och bättre år för år, med något litet hack i uppåtkurvan. Men det är ändå ingen tvekan om vart trenden är på väg. Mätningen ger dessutom ett underlag som vi kan använda för att bli ännu bättre.

Svenskt Näringslivs regionchef i Göteborg Elisabeth Sandberg presenterar årets företagsklimatmätning för bland andra Boråspolitikerna Dennis Söderberg (MP), Annette Carlson (M), Ida Legnemark (V) och Roland Andersson (S).

Biltema öppnar i Borås

Idag på morgonen invigde Biltema sin butik i Borås. Kön riglade lång redan när jag och Prao eleven Niklas kom dit i god tid innan portarna slogs upp. Innan jag höll ett kort tal och klippte bandet fick vi se ett Spitfire plan från 30-talet sväva över oss och bjuda på några hissnande konster.

Men roligast är ändå att Biltema satsat i Borås och med det skapat ett 30 tal arbetstillfällen.

 Idag har Biltema 39 butiker så visst är det en gigantisk utveckling jämfört med 1963 när den första försäljningen började i betydligt mindre utrymme i Linköping. Även sortimentet är idag så mycket mer än bildelar.

 Att intresset hos Boråsarna var stort vittnar inte minst den man om som för att inte missa öppningen i ivern läst fel och infunnit sig redan 06.00 på morgonen. 09.00 var den officiella tiden. Men han verkade ändå nöjd och belåten.

Medborgardialoger i maj – påverka vår framtid!

Förra året fattade vi de beslut som behövs, nu i dagarna börjar det praktiska utåtriktade arbetet. Boråsare och valda politiker ska mötas i ordnade former i medborgardialoger. Vad handlar då detta om? Jag klipper ett par stycken från Borås Stads hemsida.

”Medborgardialog fördjupar demokratin genom medborgarnas synpunkter på aktuella frågor. Dialogen låter de förtroendevalda lyssna av opinioner och förslag. Medborgardialogen är en möjlighet till inflytande även mellan valen.

Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut.”

Nu i maj blir det två medborgardialoger. En bussturné och ett kvällsmöte på Sjöbo.

Den andra medborgardialogen gör vi som en bussturné med ett tiotal hållplatser i och utanför staden i slutet av maj och en bit in i juni.

Ett stort planeringsarbete pågår som handlar om Borås framtid. Det innefattar en ny översiktsplan (ÖP15), dessutom klimat-, energi- och trafikfrågor. Genom att besöka bussen som stannar en eftermiddag på varje plats får ni alla chans att prata med tjänstemän som jobbar med planerna och med ett par av oss politiker. Det vi vill veta är bland annat:

”Vad är bra med Borås? Vilka styrkor ska vi bygga vidare på? Vad kan bli bättre? Boråsarna är vardagsexperter på detta och tillfrågas därför inför arbetet med en ny översiktsplan för Borås. Det material som samlas in blir sedan ett av flera kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet med Öp15.”

Läs mer här: Tidig medborgardialog för Översiktsplan

Reformarbete pågår runt om i Borås

Delade turer? Det finns argument både för och emot i Fristad.

En stor reform pågår i Borås – den går ut på att arbeta bort delade turer och ge rätt till heltid med möjlighet till deltid för all fast anställd personal. Idag besökte jag Fristad och de äldreboendeenheter som ligger där vid Gamla och Nya Kyrkvägen (Skogslid hette det tidigare).

Sedan 6 januari i år jobbar personalen där efter nya scheman som innebär att de delade helgturerna är borttagna, men å andra sidan innebär det också arbete varannan helg istället för två av fem helger. Det var mycket intressant att få höra både personalens och enhetschefernas synpunkter!

Bland annat ville jag ställa frågan: Om du måste välja mellan att jobba efter gamla schemat med delade turer på helger, eller jobba som nu – vilket väljer du? Jag pratade med sex av de anställda och inte oväntat går åsikterna isär. För de flesta är det ingen enkel fråga, de väger alternativen mot varandra. Tre landar i att det är bättre nu, tre föredrog det gamla schemat. Ingen gillar varannanhelgs-jobb, men att slippa de delade turerna är för de flesta en klar lättnad. Att inte ha ett långt avbrott i arbetet mitt på dagen gör helgpassen lättare att orka med, säger de. Man är fortfarande människa när man kommer hem, var en återkommande kommentar.

Att personalen nu jobbar i sammanhängande pass på helgerna har också lett till en annan fördel, enligt enhetscheferna, eftersom det betyder att det finns personal på plats också under den tid på dagen när det är lite lugnare, och den har använts till att införa en organiserad aktivitet för de boende per dag, lördag och söndag.

Reformen leder till att behovet av timanställda minskar och kommer att leda till många nya fasta jobb, säger enhetscheferna Maria Gustafsson och Erika Hammarberg. Rent av såpass många att det kan bli svårt att hitta utbildad personal med rätt kompetens.

Enhetscheferna konstaterar att det är en stor reform, och att de har mött problem på vägen. Men nu när det nya har varit i drift några månader skulle de flesta inte vilja byta tillbaka.

I BT skrev vi nyligen lite om motiven till reformen, här är ett par avsnitt av den artikeln:

”Rätten för de fast anställda i Borås att få jobba heltid, med möjlighet till deltid, är en viktig reform av många skäl. Det är en jämställdhetsreform. Att tvingas till deltidsjobb är en kvinnofälla, som ger många kvinnor en lägre livsinkomst, sämre möjlighet att klara sig på sin lön och efter yrkeslivet en lägre pension. Det är också en viktig reform för unga som i början av sitt yrkesliv fastnar i korta, tillfälliga anställningar som inhoppare och timvikarier.

Det här är en viktig reform, men det är också en stor – mycket stor – reform. Den genomförs samtidigt i hela vår organisation, i många verksamheter med olika förutsättningar, med olika traditioner. Vi i den politiska ledningen håller oss på ett övergripande plan löpande informerade om hur det fungerar, men det är ute i verksamheterna som detaljerna nu måste finslipas. Av chefer, arbetsledare och personal tillsammans.”

De romska tiggarnas situation

Hemma efter några dagars resa till Rumänien och staden Buzau, efter en inbjudan från den Rumänska ambassaden i Sverige med anledning av de romska tiggarnas situation.

Det är onekligen en resa med många intryck och det är lite svårt att på enkelt sätt summera dessa. Men för att börja med det mesta grundläggande. Det är ingen tvekan om att Rumänien är ett land med en mycket djup segregation mellan romer och icke-romer. Den generella bilden är att det i många avseenden är två separata samhällen som existerar parallellt i landet. En segregation som tar sig uttryck inte minst i en boendesegregation, men också en segregation som är så djup att det exempelvis uppges att det är synnerligen ovanligt att romer och icke-romer gifter sig.

Det är heller ingen tvekan om att den romska befolkningen är kraftigt underrepresenterade i ledande beslutsfattande positioner. Enligt inofficiella uppgifter så utgör exempelvis den romska befolkningen 2,5 miljoner av Rumäniens dryga 20 miljoner invånare, men har bara ett fåtal ledande företrädare i exempelvis parlamentet.

Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att inte alla romer i Rumänien lever i ett utanförskap och en total fattigdom. Det är naturligtvis svårt att som utomstående göra en rättvis bedömning av situationen, men i de uppskattningar som exempelvis görs av företrädare från staden Buzau så lever ca 200 av stadens ca 11000 romer av tiggeri.

Men utanförskapet för just den mest utsatta gruppen av romer tar sig dock många uttryck. Det enligt min mening mest oroande är att så många som ca 20% av barnen, i en av de romska stadsdelarna, inte går i skolan. Främst var det barn från de mest utsatta romerna som inte gick i skolan. Utan skolgång för barnen kommer analfabetismen, arbetslösheten, fattigdomen och utanförskapet aldrig att kunna brytas. Det är också svårt att både från de romer som jag samtalat med och de samtal jag haft med kommunala företrädare få en klar bild av varför så många barn inte går i skolan. Skolan är avgiftsfri och det görs också riktade insatser där staden betalar skollunchen för de fattigaste barnen. Med största sannolikhet är det dock en kombination av faktorer som alla har sin grund i utanförskapet såsom fattigdom, arbetslöshet, föräldrarnas egna bristfälliga skolgång. Men antagligen också en misstänksamhet mot samhället. Självklart är det säkerligen också synnerligen problematiskt för många barns skolgång att föräldrarna i långa perioder befinner sig långt från sina hem i andra länder. Men det finns enligt min uppfattning ingen enskild fråga som är viktigare för att långsiktigt bryta fattigdomen än att alla barn får en bra skolgång.

Många frågor är dock svåra att få ett bra svar på. För att ta något exempel. Den djupa fattigdomen. När jag samtalet med de romer som tigger i Borås och frågat dem hur mycket de får, uppger de själva ca 150 kr per dag, i några fall lite mer. Det ger ca 3000-4000 kr per månad. I Sverige inte särskilt mycket pengar, men i Rumänien motsvarar det vad en erfaren lärare tjänar. Ändå möts man av en totala och bottenlös djup fattigdomen när man besöker de romska tiggarna i den delan av Buzau där de bor.

En annan uppenbar problematik är att en del romer helt enkelt har fallit ut ur samhällets olika system. Man skall dock vara medveten om att dessa system är starkt begänsade till mycket låg nivå. 

Det är min absoluta övertygelse att den långsiktiga lösningen för de mest utsatta romerna i Rumänien inte är tiggeri i andra länder utan att lösningen, och ansvaret, måste till i Rumänien. Skall denna långsiktiga lösning till handlar det bland annat om att finna lösningar för att få alla romska barn att gå i skolan, men också lösningar för hur alla romer kan få en försörjning i Rumänien så att man inte behöver lämna sina hem för att försörja sig genom tiggeri långt ifrån sina barn och sin familj.

Mer än ballonger lyfter Bergdalsskolan

När man kommer till en skola och tänker att; ”tänk att få gå här” och nästan vill börja om i skolan igen. Då måste man väl ändå säga att, som i detta fall, en om och tillbyggnad har lyckats.

Så var fallet idag när jag tillsammans med hundratals barn och personal hade förmånen att delta vid Bergdalsskolan i Borås invigning. Från att ha varit en väl använd och inte längre helt ändamålsenlig byggnad är det idag en fröjd av ljus och rymd.

Redan vid terminsstarten kom eleverna och idag vid invigningen var de det viktigaste inslaget. Deras väl valda applåder vid en paus i något av invigningstalen var en tydlig markering att det inte fick vara för långa tal

Avslutningen var otvivelaktigt kronan på verket. Då sjöng eleverna en nyskriven text till melodin ”Här kommer Pippi Långstrump” och mängder av ballonger släpptes och sågs lyfta mot skyn.

Härligt talande är en av verserna från elevernas sång

Skolan revs till grunden,

Och byggdes upp på nytt,

En extra våning fick vi,

Så att alla ska få plats.